Den stygga flickans rackartyg av Mario Vargas Llosa

Jag har en vän som är född i Peru och hon bodde där under de första tio åren av sitt liv. Stora delar av hennes familj bort fortfarande kvar där och främst hennes morbror är insatt i litteraturens värld då han själv skriver böcker. Enligt honom är Samtal i katedralen den bok man ska läsa om man vill lära känna Peru. Den står i min bokhylla. Men. Den stygga flickans rackartyg är den första boken jag har läst av Mario Vargas Llosa.  

De är femton år när de möts första gången 1950 i villastaden Miraflores i Lima. De skiljs åt. Möts igen efter flera år. Skiljs åt. Möts igen. Och så håller de på. Han är den snälla pojken. Anspråkslös, romantisk och naiv. Genom hans ögon lär vi känna henne. Hon är den stygga flickan, en femme fatale som gifter sig för pengar och ställning i samhället hellre än äkta kärlek. Hon är vinden i håret, hon är droppen i havet. Omöjlig att fånga, ständigt flyende.

Under flera årtionden och över hela världen får vi följa honom i hans arbete som tolk och översättare för UNESCO. Alltid dyker hon upp. I nya skepnader, under nya namn, redo att älskas. Berättelsen är passion rätt igenom med allt vad det innebär. Negativt som positivt. Att det inte finns någon logik i kärlek ibland vet nog de flesta och den snälla pojkens villkorslösa kärlek till den stygga flickan är ett slående bevis på just det. Därför måste jag tycka att den är vacker även om jag stundtals blir riktigt förbannad. Att det dessutom är en man som har skrivit boken märks i ordvalen, jag tror att det hade varit en utmaning för en kvinna att kunna framföra samma känsla.

Jag pratade med min peruanska vän om titeln och bad henne tolka den på spanska. Är den skriven med samma sexuella underton som den svenska? Hon tyckte inte det utan översatte henne mer som ond än som stygg. Och visst, jag skulle inte klassa henne som god, men ond är helt fel ordval. Då tycker jag att den svenska översättningen ger en bättre bild av henne eftersom jag ändå känner att det är viktigt att betona det sexuella med henne som utsäktar så mycket av det hon gör. Så tummen upp för att hon är stygg hellre än ond.

Vargas Llosa är mycket bra på beskrivningar och boken ger oss en bild av bland annat 60-talets revolution i Peru, flower powerns intåg i England och frågan om den nya sjukdomen AIDS. Det sker i alldeles lagom utsträckning utan att det tar fokus från kärlekshistorian men samtidigt heller inte blir ointressant eller onödigt. Boken har gjort mig ännu mer nyfiken på hans äldre verk, speciellt de från 60-talet och det ska bli ytterst intressant att läsa dem sen och jämföra med hans senare. Då han är en författare av både den moderna och postmoderna eran så tror jag definitivt att det finns en oerhört intressant utveckling i hans författarskap.

Originaltitel: Travesuras de la niña mala

Ursprungsland: Peru
Utgivningsår: 2006
Läst på: Svenska
Översättning: Peter Landelius
Antal sidor: 326 sidor
ISBN: 978-91-1-301592-7
Förlag: Norstedts