Livet börjar på fredag av Ioana Pârvulesca

Ioana Pârvulescas Livet börjar på fredag är inte en hyllning till den alltid så välkomna helgen, som titeln kanske kan ge sken av. Nej, handlingen tar sin start när läkardottern Iulia Margulis börjar skriva dagbok och under de sista tretton dagarna i 1897 års Bukarest får vi bland annat lära känna springpojken Nicu, doktorsfamiljen Margulis, polisen Costache Boerescu, rikemanssonen Alexandru och Dan Cretu, den ovanlige främlingen som vaknade till liv i snön i skogen utan något som helst minne av sitt förflutna. Som om jag vore på en resa  tillsammans med det förflutnas spöke tas jag mellan olika berättare som väver ihop allt till en enda saga och på nyårsaftonen får jag vara med när dessa berättare samlas för att hälsa framtiden välkommen.

Vad som är så bra med boken är att den kan läsas på många olika vis och bär drag från många olika genrer. I förordet nämns exempel som historisk roman, detektivroman eller en fantastisk roman om tidesresor, men man nämner också att boken huvudsakligen inte bör genrebestämmas. Jag håller med. Den är en blandning av så otroligt mycket att det känns löjligt att ens försöka, att det är bäst att bara gilla läget och låta sig svepas med och med det placera boken i den kontext som känns passande för en själv. I början av läsandet störde jag mig på de små detaljerna som känns totalt oviktiga för berättelsen som helhet, men med tiden kände jag att de hörde hemma i texten. I ens vardag händer mycket och ingen dag passerar utan att små oviktiga saker sker. Saker som försvinner lika snabbt som de dyker upp. Ska jag iaktta en vardag så ska jag göra det helt och fullt.

I Rumänien under den här tiden hände också väldigt mycket i samhället och med det nya kom också funderingar om framtiden och det förflutna. Så här var det inte förr. Kommer det här att ske i framtiden? Vad betyder det här? som läsare flyger fram och tillbaka i tiden med dessa funderingar och då och då känner jag mig lite förvirrad, men jag blir engagerad. När de funderar över om människan någonsin kommer att sätta sina fötter på månen vill jag ge dem årtalet för när det sker. Jag vill viska Iulia i örat när hon är som mest frustrerad att den där förbaskade korsetten så får kvinna efter kvinna att lida inte kommer att leva kvar i framtiden. Jag vill berätta för dem om telefonens utveckling. Jag vill bekräfta att Eiffeltornet är Paris och Paris är Eiffeltornet. Den mystiske Dan Cretu är dessutom, utan att göra särskilt mycket alls egentligen, ett stort förvirringsmoment genom hela boken. Han förvirrar inte bara sin omgivning och sig själv utan även mig som läsare. Men det är som jag skrev innan: det är bara att gilla läget. För det är lite så boken ska vara. Och jag gillar det.

Originaltitel: Viata incepe vineri

Ursprungsland: Rumänien

Utgivningsår: 2009

Läst på: Svenska
Översättning: Jeana Jarlsbo
Antal sidor: 284 sidor

Förlag: 2244

ISBN: 978-91-86729-00-4

Köp på: Adlibris eller Bokus